rosierasmusson.blogg.se

2012-10-16
03:45:00

Och så ett nytt djupt andetag
Jag lever. Inte bara lever som i "jag andas, mitt hjärta slår och därmed är jag vid liv", utan jag lever där jag upplever och tänjer på kontrasten mellan sorg och kärlek, jag lever och tar alla chanser jag kan för att kunna växa och bli starkare.

Vem är jag då? Rosie Rasmusson, 20 år och från förorten. Här vill jag inte stanna hela livet och inte likaså på den arbetsplats jag jobbar på nu. Men jag har alla förutsättningar i världen att komma längre än så. Sista året på universitetet säger mig en hel del, bland annat ångest, stress och förvirring. Men det är bara tillfälligt, jag lever ju än och mina val och funderingar kring framtiden kommer inte att upphöras. 

Idag har jag sovit bort hela dagen. Vaknade lagom till middagen och käkade en grym måltid med familjen. Haft problem med sömnen på senare tid och nu inatt verkar inte heller vara min tur att få sova gott. Efter middagen åkte jag hem till Alexandra för att umgås med henne och Amme. Vi har käkat GUDSÅMYCKET vitlök och selleri och gurka och ost och... åh. Riktigt mysig tjejkväll. Mindre kul var det när jag sen var tvungen att köra hem i regnovädret. Jag gillar inte att åka bil i regn efter en incident som inträffade igår när jag och Camilla åkte bil. I en rondell slirade bilen och vi hamnade halvvägs ner i rondellen SAMTIDIGT som vi höll på att köra in i brorsan som låg i bilen framför. Läskigt och adrenalinframkallande.

Med magvärk och huvudvärk ska jag försöka mig på en liten blund. Stackars, stackars mig. Men imorgon blir en bättre dag. Det ska jag se till!


 
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: